Dra till med vilken spelare i Premier League ni vill.
Gerrard, Lampard, Ronaldo eller om ni så vill, Vidic.
Jämför med Svensson, Elm, Henke eller om ni så vill, Obolo.
Eller, jämför inte. Se skillnaden. På kvaliten. Farten. Skickligheten.

I förrgår, när Liverpool och Sunderland drabbade samman kunde jag inte låta bli att tänka den bisarra tanken.
-Allsvenskan måste ha dom sämsta spelarna, de sämsta arenorna och de absolut sämsta supportrarna.-

Eller?

Det är inte överdrivet upphetsande att upptäcka att KFF:s enda supporter är en trumma som på repeat ekar på Fredrikskans. "Det är nog regnet som håller folk borta från Fredrikskans ikväll", säger en kommentator under matchen mot Örebro. Hallå där, 3000 personer på plats för sitt serieledande lag.
Det var det jag anade när jag blev kritiserad för detta inlägg i april. Vinnarkulturen?

Inte ofta är det bättre att zappa över till nästa kanal där Halmstad spelar sin Hawaii-fotboll / jag- skjuter- hit -får -vi -se -vart -den -hamnar / en- målvakt -som- inte- tar -några- bollar- nånsin.
PLUS dessa suckochstön-supportrar. "Kom igen Haulmsta" (Eller hur dom nu snackar) alt. "Andra sidan är ni klara" *Knäpptyst*

Eller ett lag, där inget fungerar felfritt under någon säsong. AIK. Så klart.
Sittplatserna: Där sitter småbarns familjer där dom sa passande klätt sin nyfödda i AIK-tröja och industri-hörlurar.
Och många vanliga, hederliga supportrar. "För sittplats är ju alltid lite mer sofistikerat"
Ståplats: Räkna tyst upp alla fula ord för det manliga och kvinnliga könsorganet + alla svordomar man kan tänka sig.
Tro mig, dom finns där. På Norra Stå.
För att alltid krydda till det lite extra brukar de dra till med några "dö" och diverse domar-hot.
Med tanke på att AIK alltid måste vara AIK måste det alltid slängas in flaskor, mobiltelefoner och öl på DIF-spelare alternativt Bajen-spelare under derbyna.
De måste alltså vara lite farligare, lite bättre.
Enda laget i allsvenskan med nät (?)
Tuffa människor de där, gnagarna.

För att vara lite självkritisk är inte Elfsborg det ultimata av det ultimtaste.
Detta har gradvis blivit bättre men oftast ekar det tomt på Arenan när Elfsborg möter bottenlag.
Självklart fullt när IFK Göteborg kommer på besök. Det där är så typiskt svenskt.
"Vi" är inte alltid med i med och motgång. Det får räcka så.

För att relatera till de första raderna i detta inlägg, det är aldrig tomt på en Premier-League-arena.
Åtminstonde väldigt sällan. För i England, där är alla matcher lika viktiga.
Dom har en helt annorlunda syn på fotboll än vi svenskar.
Om vi, hypotetiskt, skulle vara lika många invånare. England & Sverige.
Aldrig skulle vi fylla ett Anfield, St James eller ett  White Hart.
Finns inte en chans att vi skulle bli lika stora supportrar som  the Scousers eller att en spelare från detta land skulle bli en legendar som Bill Shankly.

Men... Vi älskar våra lag.
Möjligheten att få uppleva en Champions League-final på Borås Arena mellan Elfsborg och Chelsea är nästintill obefintlig. Bryr vi oss om det?
Vi tar våra halsdukar, några öl och går på fotboll. Svårare än så är det inte.
Vem älskar inte att äta halvljummen korv tillsammans med pulvrigt kaffe en ruggig september kväll?
Det enda vi vill är att se vårt lag vinna. Vi vill sjunga, segra och fira.


Vi vill stå som mästare till slut, exakt lika mycket som vilka supportrar i England som helst
Och det spelar ingen roll om vi heter Elfsborg, IFK Göteborg, Kalmar eller Ljungskile...