Tack för att någon bröt isen.
Imorse när jag kom till jobbet frågade någon mig om jag var trött.
"Ja det är jag" ,svarade jag ärligt.
"Förlåt, men det syns"

Sådär, lite svart komik.
Något som ska vara lite halvroligt men som ändå är inpåhuden läskigt sant.
Någon har uppmärksammat hur jag har det, hur jag lever och hur jag vill ha det.
Jag har ett bra liv innan och efter jobbet, eller ja, allting är relativt.

Äta jobba sova dö.

Hon vet nog inte hur jag vill ha det, hon kan väl bara gissa.
Tror hon bara vet hur jag inte vill ha det, att jag inte vill ha det som hon, att jag inte vill bli som hon.
"Piss och skit" sa hon innan vi gick ut genom jobbets entrédörr, ut i solen.

Enough med sentimentalitet.